Vi kallar det vinter

Det är något visst med att vandra runt i detta vinterland. Under gårdagens promenad bländade solen i den nyfallna snön. Då låg kameran kvar hemma. Idag fick den dock följa med ut. Solskenet uteblev men den vinterkalla luften kändes uppfriskande. Jag kände mig friskare än på länge medan jag vandra runt i det frostbitna landskapet. Och att se glädjen i Nikitas lekfulla skutt över snön skänker mig sådan tillfredsställelse. Jag vet att det är på platser som denna som vi hör hemma. I snöinbäddade landskap där kylan biter i kinderna. Där känner jag ro.