Mycket blir mer

Prylar. Jag har alldeles för mycket prylar. I Stockholm, Piteå och en by strax utanför. Utspritt över landet har jag kartonger fyllda med prylar. Jag har knappt kolla på vad som ligger gömt i alla dessa kartonger. Men kartongerna tycks föröka sig. Utan ansträngning fördubblades de prylar som transporteras upp till fjällen i vintras. Vi lyckades köra upp med bilen lastad till taket och några kartonger med bussgods. På vägen hem hade vi behövt en minibuss för att rymma allt vi samlat på oss. Trots att vi knappt inhandlat något alls under vintern.

Jag känner mig tyngd av alla dessa prylar. De bromsar mig från att röra mig fritt. Men jag kan inte ta mig för att slänga det som inte används. För när jag väl står där med en fast bostad kommer alla dess prylar komma till användning igen. Och det vore dumt att slänga nu för att köpa nytt senare. Jag gillar det inte, men jag har insett fakta. Mina prylar behöver ett hem. Ett litet förråd där de kan bo tills jag hittat en plats där vi kan bo tillsammans. Prylarna och jag.