Skottet ekar över sjön

Nu behöver jag inte längre vara rädd för att möta den stora stygga vargen om kvällarna. Jag vet inte om jag ska känna mig lättad eller ledsen över att varghonan gick döden till mötes inatt. Önskar att jag hade kunnat gå fram till henne och be henne hålla sig i skogen för där får hon leva ifred. Där lämnar jägare och samer henne ostörd. Där skrämmer hon inga barn och deras föräldrar.
Men kanske har hon det bra där hon är nu, i vargahimmelen. Återförenad med sin partner som lämnade jordalivet strax innan jul. Där hoppas jag att de får springa fritt i oändliga orörda skogar.
Här på jorden fortsätter jag vandra runt om kvällarna sjungandes på vargasången, ärad över att ha fått dela revir med en sådant majestätiskt varelse.