
Ikväll drog Rasmus på festival och på fredag åker jag iväg på mina äventyr. Först om två veckor kommer vi ses igen. Det känns som en evighet trots att jag vet att tiden brukar går rätt fort.
Nu när jag har krypit ner i sängen så känns det extra tomt.
Jag saknar min älskling.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida