Att alltid längta bort

Idag hade jag velat vara i Piteå. Fest på kvarters tillsammans med studenter och pitebor. Tror det kommer vara en toppenkväll på Ankars denna lördag. Lite bitter är jag nog, de måste jag erkänna.

Ett miljöombyte skulle sitta fint just nu. Därför är det bra att jag på tisdag tar tåget norrut. Hinner spendera två dagar i Piteå innan jag tar tåget ännu längre norrut och hälsa på folket i Björkis för några dagar. Sen tar jag tåget söderut och hälsar på folket i Åre. Därefter blir det nån dag i Stockholm, sen får vi se om jag åker direkt till Piteå eller svänger förbi Hemavan/Tärnaby också. Jag menar, när jag lika så är igång.

Men i april blir det nog en vecka eller två i pitestan. Ska bli schysst att hänga med vännerna, gå det klassiska promenad rundorna med Nikita, gå på BodyJam på Korpen, käka mackor från Krokodil till lunch och takeaway från Thaigarden till middag.

Var jag än hamnar är det alltid bättre någon annanstans.
Undra vad det beror på?
Den enda gemensamma nämnaren med platsen som jag befinner på är att jag är där. Det är svårt att flytta från sig själv.


"A darkness carried in the heart cannot be cured by moving the body from one place to another"

CunningLynguists - Nothing to give