På ålderns höst

Jag fick ett uppvaknade idag. Efter en hel dags snowboardåkning började min rygg protestera. När jag inte lyssnade på protesterna utan inlede en andra dag av åkning gjorde ryggen revolt. Efter halva andra dagen kunde jag inte böja mig ner för att knäppa bindningarna utan att de högg som knivar. Då kastade jag in handduken och har spenderat resten av dagen med att grimaschera varje gång jag rör mig.

Jag är ingen tonåring längre. Det hela kom lite som en chock.
Jag insåg hur viktigt det börjar bli att alltid hålla igång för att musklerna inte ska bli stela. För om jag mår så här nu som 24åring, hur kommer jag då må när jag är 40år?
Jag får upp bilder av den förut årliga matchen mellan farbröderna och släktbarnen. Hur farbröderna en efter en fick kliva av planen på grund av diverse krämpor och slitna leder.
Jag måste hålla kroppen i form annars kommer jag få ångra det bittert när jag blir äldre.

I år ska träningen återigen få ett större utrymme i min kalender.


Man vet att man börjar bli gammal när det hörs ett stönande ljud när man böjer sig ner för att plocka upp något på golvet.
Tänk på det nästa gång du ska knyta skorna.