Och så var man tillbaka i Stockholm!

Jag gillar verkligen inte att flyga. Blir alltid nervös för jag vet hur dåligt jag mår vid landningarna. Och nu finns det inte spypåsar framför varje säte längre. Är tanken att man ska fråga efter en spypåse redan innan start? Jag har gjort det en gång och då fick jag konstiga blickar från medpassagerarna. En del tittade på mig med förståelse, medan de flesta hade avsmak i sin blick. Men jag förstår dom, för vem vill sitta bredvid någon som spyr?
När jag som 17 åring hade besökt Växjö ville jag vid landning i Arland aldrig mer sätta min fot på ett flygplan. Samma känsla fyllde mig i onsdags när vi kom tillbaka från Amsterdam. Den här gången spydde jag inte, vilket jag gjorde efter besökt i Växjö. Men jag mådde riktigt dåligt och ville inget hellre än att lämna planet. Det var tur att jag inte satt bredvid en nödutgång.
På onsdag åker jag tillbaka till mina norrländska hemtrakter. En och samma fråga snurrar i mitt huvudet. Ska jag ta flygplanet hem?