1 x 1 blir 100
Efter tretton timmar ute på vift har jag kommit hem. Jag lämnade lägenheten halv åtta imorse och nu kring klockan nio på kvällen är jag hemma igen. Jag gillar såna här dagar när man är sysselsatt hela tiden och bara kommer hem för att duscha och sova. Det är något med såna dagar som förgyller min tillvaro. Jag känner mig effektiv, som om jag varit produktiv under dagen och gjort viktiga saker. Kort och gott så kan man säga att jag känner mig duktig.
Jag kände faktiskt lite ångest över att kliva in genom dörren till min lägenhet. För inne i min lägenhet är det stökigt och jag har en massa små uppgifter som ligger och väntar på mig. Till exempel så vill Bredbandsbolaget ha tillbaka sin lilla box, några gamla räkningar måste betalas, jobb ska sökas och diskhon måste rensas från smutsiga glas och tallrikar. JAG VILL INTE! Helst av allt skulle jag vilja kunna komma hem och sätta mig och pyssla med små saker. Fortsätta på mitt påbörjade väskprojekt, måla klart tavlorna och spela på gitarren som börjat samla damm. Tyvärr så verkar inte timmarna riktigt räcka till, fast jag försöker övertyga mig själv om att jag inte utnyttja min tid maximal. Istället för att sitta här framför datorn så hade jag kunnat göra något annat, kanske diskat eller dammat av gitarren. Men sen är det ju viktigt att komma ihåg att ibland måste man bara få sitta ner och bara vara. Man orkar inte köra på som ett ångvält hela livet, till slut tappar man kontrollen och kör rätt in i en murvägg.
Det känns som om folk i överlag inte inser vikten i att ta hand om sig själv. Själavård är nog bland det viktigaste man kan sysselsätta sig med. Men idag är det istället viktigt att man presterar och alltid vara på språng. Att ta tid för sig själv anses inte som något viktigt i mångas ögon. Man ska istället vara på flera ställen samtidigt och vara bäst på allt man gör. Man ska vid tjugofem års ålder ha hunnit med något som man för några decennier sedan kanske hade hunnit med när man gått i pension.
Vart är samhället påväg? Samtidigt som vi försöker bli allt mer hälsosamma ökar kraven på att man ska prestera. Man ska tänka på sin hälsa, träna på gym, sova åtta timmar per natt och äta rätt, samtidigt som man ska ha en karriär, jobba sextio timmar i veckan, sköta hemmet, ha projekt på sidan av sitt jobb och anordna middagsbjudningar var och varannan helg. Jag är ledsen men jag får inte denna ekvation att gå ihop.
Nog om detta, nu ska jag resa mig från datorn och ställa mig i duschen. Därefter ska jag ta tag i mina små uppgifter som jag skjutit framför mig de senaste veckorna. Ingen vila här vet ni, inte förrän jag närmare mig en murvägg.
Jag kände faktiskt lite ångest över att kliva in genom dörren till min lägenhet. För inne i min lägenhet är det stökigt och jag har en massa små uppgifter som ligger och väntar på mig. Till exempel så vill Bredbandsbolaget ha tillbaka sin lilla box, några gamla räkningar måste betalas, jobb ska sökas och diskhon måste rensas från smutsiga glas och tallrikar. JAG VILL INTE! Helst av allt skulle jag vilja kunna komma hem och sätta mig och pyssla med små saker. Fortsätta på mitt påbörjade väskprojekt, måla klart tavlorna och spela på gitarren som börjat samla damm. Tyvärr så verkar inte timmarna riktigt räcka till, fast jag försöker övertyga mig själv om att jag inte utnyttja min tid maximal. Istället för att sitta här framför datorn så hade jag kunnat göra något annat, kanske diskat eller dammat av gitarren. Men sen är det ju viktigt att komma ihåg att ibland måste man bara få sitta ner och bara vara. Man orkar inte köra på som ett ångvält hela livet, till slut tappar man kontrollen och kör rätt in i en murvägg.
Det känns som om folk i överlag inte inser vikten i att ta hand om sig själv. Själavård är nog bland det viktigaste man kan sysselsätta sig med. Men idag är det istället viktigt att man presterar och alltid vara på språng. Att ta tid för sig själv anses inte som något viktigt i mångas ögon. Man ska istället vara på flera ställen samtidigt och vara bäst på allt man gör. Man ska vid tjugofem års ålder ha hunnit med något som man för några decennier sedan kanske hade hunnit med när man gått i pension.
Vart är samhället påväg? Samtidigt som vi försöker bli allt mer hälsosamma ökar kraven på att man ska prestera. Man ska tänka på sin hälsa, träna på gym, sova åtta timmar per natt och äta rätt, samtidigt som man ska ha en karriär, jobba sextio timmar i veckan, sköta hemmet, ha projekt på sidan av sitt jobb och anordna middagsbjudningar var och varannan helg. Jag är ledsen men jag får inte denna ekvation att gå ihop.
Nog om detta, nu ska jag resa mig från datorn och ställa mig i duschen. Därefter ska jag ta tag i mina små uppgifter som jag skjutit framför mig de senaste veckorna. Ingen vila här vet ni, inte förrän jag närmare mig en murvägg.


0 kommentarer:
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida