Misslyckat landningsförsök

Jag har på sistone ständigt fått höra att jag gör för mycket. Att jag måste börja tänka på mig själv och mest av allt måste jag lära mig att landa. Vadå landa?, tänkte jag första gången någon sa det till mig. Jag har väl inga problem med att slänga bort tid på att göra ingenting. Efter lite eftertanke har jag kommit fram till att det kanske ligger något i de råd jag har fått.

Idag är det tänkt att jag ska spendera hela kvällen hemma helt själv med Nikita. Tanken är att jag ska försöka ta det så lugnt som möjligt, tvätta lite kläder men annars bara chilla i soffan med Nikki. Jag klarade 10 minuter innan jag kände mig som en dålig människa för att jag satt stilla. Efter 10 minuter kunde jag inte sitta stilla utan kände att jag var tvungen och göra något. Jag har ju suttit stilla mest hela dagen så jag kan ju inte komma hem och fortsätta med att bara vara stilla. Den här känslan i magen och bröstet skrämmer mig lite. Jag vill kunna ta de lugnt när jag har tid att ta de lugnt. Jag vill inte behöva känna mig som oeffektiv bara för att jag spenderar en kväll i månaden i soffan. Tror faktiskt att det var över en månad sedan jag satt ner i soffan och bara glodde på tv helt själv.

Helt ärligt så har jag till och med svårt för att sitta ner och skriva den här bloggen. Det trycker i bröstet och vill jag upp och diska, städa undan lite kläder, baka, gå ut på promenader eller ringa en vän för att bestämma en träff. Egentligen har jag inget större problem med att vara stilla så länge jag är stilla tillsammans med någon annan. För då har jag åtminstone utnyttjat tiden till att vara sociala. Men nu är jag stilla själv, den enda som håller mig sällskap är Nikita och hon sover.

Okej nu ska jag ta och städa undan lite i lyan och sen baka lite bröd. Sen kanske jag har tid över för att se en film.