Var är mitt Narnia?

För mindre än en månad sedan var marken vit. Inte bara så där precis täckande vit utan riktigt vit. Det var stora snöhögar och klarvit snö precis överallt. Kylan bet försiktigt i kinden och de knastrade under fötterna samtidigt som stora snöflingor föll försiktigt från den vita himlen. Att kliva ut genom dörren kändes som att kliva ut genom garderoben och in i Narnia.

Men vad hände med mitt Narnia, mitt vackra vita vinterlandskap? Allt är borta. Det finns knappt några spår kvar av snön. Bara små isfyllda snöhögar i dikena, blandade med sand och löv. Det gick från höst, till vinter och sedan tillbaka till höst igen.

Börjar bli trött på den här växthuseffekten. För visst beror de på de? Vem vet säkert egentligen men nånting galet är det iaf. Hörde på vädret idag att det har inte varit så här varmt vid den här årstiden sedan 1964 då mättningarna började. Alltså, det har aldrig varit så här varmt i november de senaste 50åren. Grattis världen!

Blir bara irriterad när jag tänker på hur människan förstör jorden. Men vad gör jag egentligen för att förhindra denna tragiska utveckling? Ingenting! Likt många andra stör jag mig på att vintern blir kortare och kortare, och allt fattigare på snö. Och liksom många andra gör jag absolut ingenting åt det.


Avslutar med ett citat från en låt av Randy.

"I never claimed myself to be the world's most perfect human being. Yeah, I try to do my best but I fail like all the rest. I'm not strong, smart or well dressed but I'm tougher than the rest cos I believe that we can make things better."