Var är Jag?

Tiden bara rusar fram. Nu är de mindre än två veckor kvar på årets första läsperiod. En läsperiod som tagit musten ur mig. Inte för att jag lagt ner mycket tid på studier eller för att jag känner mig stressad av ett dussin olika inlämningar, utan för att kurserna jag läst inte varit som jag förväntade mig. Istället för att bidra till lärande har de tråkat ut mig och kvävt mig på energi. Varje uppgift har känts tråkig och jag har inte känt någon lust att lära mig mer. Jag har under hösten blivit tömd på den lilla energi som fanns kvar och nu sitter jag här som ett tomt skal. Vad hände med tjej som en vacker höstdag satt på tåget mellan Linköping och Stockholm fylld av idéer? Tjejen som sprudlade av energi och livsglädje, var tog hon vägen?

Jag brann där ett tag. Men sedan jag började denna utbildning har elden sakta men säkert slocknat. Medan jag skrev arbeten, analyser, pm och bokreflektioner dog elden ut och de enda som idag återstår är en svag glöd. Jag vill vara där det händer. Jag vill arrangera, planera, fixa och dona. Inte sitta framför en dator och skriva arbeten eller läsa böcker fyllda med hundratals olika teorier. Studier passar inte mig eller så passar inte jag för studierna.

Och så tänker jag på alla vänner som planerar att lämna denna stad. De packar sina väskor och göra precis de där som jag vill göra. Och istället för att packa mina väskor sitter jag kvar på min stol framför datorn och klagar på hur orkeslös jag känner mig.